Hej!
Vi är en medlemsfamilj från Hjo och själv heter jag Daniel och är med i styrelsen sedan årsmötet 2007. Vi kom i kontakt med AMC-föreningen under träffen på Ågrenska 2005, då hela familjen deltog. Familjen består av mamma Camilla, storebror Filip 7 år, lillasyster Cornelia 1 år samt diagnosbärare Lova som är 3 år.
Vi tänkte berätta lite hur om hur vår vardag kan se ut: Hur funkar till exempel dagis?
När Lova var 1 år och 5 månader började vi testa dagis. Tillsammans med kommunen bestämde vi oss för ett dagis som redan i dag hade stora plana ytor såväl inne som ute, inga trappsteg in och ut mm. Detta var jätteviktigt då Lova sitter i som hon själv säger: min egna ”rullis”.
Lillasyster Cornelia, assistent Ann-Sofie Blixt och Lova
Barn är fantastiska! När Lova kommer till dagis så reagerar de andra barnen knappt över rullisen, visst tittar de och undersöker hur den fungerar, men när det är klart är hon med och leker som alla andra. Visst, när barnen ska städa upp kuddar och annat från golvet kan hon inte hjälpa till rent fysisk – men någon skall ju vara chef
J
.
Dagispersonalen har varit fantastiska. De ringer vaktmästaren och flyttar hyllor både upp och ner för att det skall passa rullisens höjder. De skaffar höj- och sänkbart handfat i duschen så hon kan tvätta händerna, stor veranda utanför lekstugan mm, listan kan göras lång. Jag lovar att det är mycket tack vare personalen som allt detta blev gjort och detta utan att det kom en massa idéer från habiliteringen.
Lova har assistent under sin tid på dagis. Assistenten går in som en extra resurs i hela gruppen och detta har fungerat jättebra, något även de andra föräldrarna tycker.
Under de 1,5 år hon har varit på dagis så är vi inne på tredje assistenten, tyvärr. De har varit bra och inget ont